För ett tag sedan förolyckades en flicka i Kina på grund av sin Iphone, eller rättare sagt på grund av den undermåliga piratladdare som laddade telefonen. Laddaren var till utseendet snarlik Apples originalladdare. Apple tog sitt ansvar och gav oroliga kunder möjlighet att byta sina usb-laddare mot en riktig för en mindre summa. 
Det är inte helt enkelt att skilja originalladdare från piratkopia vid första anblicken.
Äkta laddare är i sig högst avancerade tekniska produkter. Laddaren ska vara liten och smidig, den ska vara effektiv under laddning och förbruka obetydligt med energi när den inte används. Som om inte detta vore nog ska den helst fungera med alla förekommande nätspänningar på vårt jordklot, den ska vara hållbar, snygg och gärna billig. Dessutom ska den inte störa annan elektronisk utrustning, inte börja brinna, den ska fylla krav kring farligt innehåll (ROHS) och den ska uppfylla elsäkerhetskraven, vilket vi ska titta på här – det vill säga inte bli strömförande!
Bilden visar utspänningen från Apples Iphoneladdare, en ren och stabil spänning.
Bilden visar utspänningen från en av piratladdarna. Mycket högfrekventa skräpprodukter och tveksam reglering.
är en Appleprodukt. Och kanske inte helt förvånande finns det till exempel en laddare som heter A1357 från Apple och är CE-märkt och ser exakt ut som piratladdaren.
Kan se ut som en äkta laddare
Pilen i bildens nedre kant visar var isoleringsgatan finns.
Här är isolationsgatan endast 0,8 millimeter.
Kondensatorn med orange färg är märkt 1kV, klart under vad som krävs. Komponenten bakom är en transformator.
Den svarta kondensatorn till vänster sitter mycket nära det stående motståndet. Svagaste punkten i denna laddare.
Vi letar efter fusk
Inetsade tecken mitt i isolationsgatan som minskar det verkliga avståndet betydligt.
Resultatet av överslag där avstånden är för korta.
Resterna av ett överslag mellan två lödningar. Överslaget har skett över en annan ledare. Följ ledaren till höger på vänsterkanten, där syns att den gröna skyddslacken inte är heltäckande. Om lacken inte hade täckt den nedre kanten vid överslaget hade det bara varit några tiondels millimeter mellan laddsladden och den livsfarliga spänningen i eluttaget.
Det vita är ”isoleringsmössan” runt transformatorn som skapar isolation mot kringliggande elektronik. Tittar man noga syns texten 94V-0 på mönsterkortet, som betyder att det är flamskyddsklassat.
Till höger om ”mössan” sitter två gula sladdar, utgångarna från transformatorn som fått ett extra isoleringslager. ”Mössan” gör att de befinner sig på behörigt avstånd från transformatorn. Det är sådana detaljlösningar som ger elsäkerhet.
Ett exempel på kvalitetskomponenter, till exempel tantalkondensatorer använts. De har betydligt längre livslängd än billigare typer av kondensatorer. Notera även hur man satt samman flera olika kretskort.
Här syns delar av det filter som gör att originalladdaren har mycket lägre störnivå mot elnätet än piratladdarna.
Testet visar med all önskvärd tydlighet att produkter som köps via nätet inte alltid är vad de utger sig för att vara.
Två laddare från stora svenska butikskedjor. De klarade sig relativt bra i testet.
Så gjorde vi testet
Ordlista
Men hur illa är det egentligen? Finns det verkligen farliga laddare eller är det bara en myt som används för att öka försäljningen av de betydligt dyrare originalen? Vi har tittat närmare på det.
Det är inte helt enkelt att skilja originalladdare från piratkopia vid första anblicken.
Men först lite bakgrund:
Olika under skalet
I den här artikeln belyser vi två sidor av samma mynt. Att man plagierar ett utseende, märkning med mera, men under skalet gömmer sanningen – att innehållet inte alls är detsamma.
Det finns en mängd krav som ska uppfyllas för att produkten ska få säljas. Ett av de viktigaste är kravet på CE-märkning, som betyder att testning har garanterat att produkten bland annat uppfyller elsäkerhetskrav. Finns ett CE-märke på produkten ska den uppfylla kraven.
CE-märkningen gäller inom hela EU. Och i allmänhet är det tillverkaren som garanterar att produkten uppfyller kraven i CE-standarden.
Bilden visar utspänningen från Apples Iphoneladdare, en ren och stabil spänning.
Bilden visar utspänningen från en av piratladdarna. Mycket högfrekventa skräpprodukter och tveksam reglering.
Vad som uppmärksammats på senare tid är att det dykt upp usb-laddare som liknar Apples laddare till sin fysiska form, de har samma vita färg och de är märkta på ett snarlikt sätt.
Tanken är helt klart att du ska tro att det
är en Appleprodukt. Och kanske inte helt förvånande finns det till exempel en laddare som heter A1357 från Apple och är CE-märkt och ser exakt ut som piratladdaren.
Vi har testat fem piratladdare från Kina som vi köpte via Ebay och en från en Ipad köpt utomlands som vi misstänkte var en piratladdare eftersom förpackningen var bruten. Som referens använde vi en Ipad- och en Iphoneladdare från Apple och två laddare som vi köpt hos kända elektronikåterförsäljare Sverige.
Kan se ut som en äkta laddare
Visst är det frestande att köpa en Iphoneladdare via Tradera eller Blocket. Problemet är att det inte alls behöver vara en äkta laddare utan kan vara en piratladdare. Det tar bara ett par veckor att få hem en ny usb-laddare från Kina, rakt ner i brevlådan, för 15 kronor inklusive frakt.
Det kanske verkar konstigt att det skiljer så mycket i pris när bägge laddarna trots allt lyckas ladda din telefon. Varför betala 169 kronor när man kan få en lika smidig produkt för 15 kronor?
Historien med kvinnan i Kina som miste sitt liv när hennes telefon blev strömförande blev lite av startskottet, men kan det verkligen vara så illa?
Miniatyrkomponenter kostar
Vad är det då för skillnad på laddare och laddare? Man skulle kunna tro att det viktiga är att de kan ge tillräckligt med ström för att orka ladda, men som vi redan varit inne på är det inte hela sanningen. Man kan tumma på kraven, krav som inte är så uppenbara.
Det finns en hel grupp personer hos företag som Apple som inte gör annat än konstruerar och framför allt säkerställer att produkterna följer gällande krav och regler.
När man konstruerar en laddare är många av kraven i ett motsatsförhållande. Vill man möta de krav som finns på elsäkerhet blir det en klumpigare produkt än om man tänjer på gränserna, vill man ändå ha den kompakta designen får man lösa det med dyrare och specialbyggda komponenter. En del tillverkare gör sig det besväret. Miniatyrisering är kostsamt och svårt.
Pilen i bildens nedre kant visar var isoleringsgatan finns.
Inuti dessa laddare är en av de mest kritiska komponenterna för elsäkerheten en transformator. Transformatorn har minst två lindningar, en på ingången (mot eluttaget) och en på utgången (mot usb-kontakten). Dessa lindningar är vad man kallar galvaniskt åtskilda, det vill säga att de inte har någon elektrisk kontakt med varandra. I stället skapar ingångslindningen ett magnetfält som sedan transporteras via en magnetiskt ledande kärna till utgångslindningen, som omvandlar magnetfältet återigen till elektrisk ström.
Genom att lindningarna har olika antal varv kan man transformera upp eller ner spänningen, det kan liknas vid en elektrisk växellåda. Men likväl måste man ha isolation åt en mängd olika håll för att det ska fungera som tänkt i slutändan. Man kan överföra energi trådlöst och utgången är helt elektriskt frikopplad från elnätet. Tills spänningen blir så hög att det blir ett överslag, vill säga.
Kan ge elstötar
Vad som händer när det blir fel på isoleringen är inte att femvoltsspänningen ökar så mycket att det blir en farlig spänning utan att nätets 230 volt läcker över till utgången. Ungefär som att ta tag i en skadad elsladd. Om tråden i transformatorlindningen är skadad kanske den kommer åt något som är anslutet till utgången. I en korrekt konstruerad transformator finns det flera olika skydd som omöjliggör att detta inträffar. Även om en isolering havererar finns det fler kvar. Exakt hur och var man lägger isoleringen lämnar vi därhän, men det kräver en viss grad av finurlighet.
Här är isolationsgatan endast 0,8 millimeter.
Även en laddare med trasig eller undermålig isolering kan fungera så till vida att den laddar korrekt. I Sverige finns det ofta, men inte alltid, jordfelsbrytare i våra elcentraler som känner av ett jordfel till följd av dålig isolation och bryter strömmen. Men långt innan en jordfelsbrytare löser ut kan det vara mycket obehagligt. Om du får en stöt av en laddsladd till en usb-laddare ska du kassera laddaren direkt!
Nu är kraven på en laddare betydligt hårdare än 230 volt, det kan förekomma elektriska spikar på elnätet och det finns det marginal för. Över 3 500 volt ska laddaren klara under en minut. Och i praktiken finns det marginal utöver det.
Det ska även finnas en isolerings mellan ingång och utgång inne i själva laddaren. Måtten är olika beroende på typ av utrustning, men vi kan nöja oss med att isolationsgatan ska vara mellan fem och åtta millimeter.
Kondensatorn med orange färg är märkt 1kV, klart under vad som krävs. Komponenten bakom är en transformator.
Kan CE-märkta laddare vara farliga?
Förutom transformatorn brukar det finnas en kondensator mellan in- och utgång för att minska störningar. Och så ibland en så kallad optokopplare som skickar kommunikation över isolationsgatan. Dessa komponenter, tillsammans med isolationsgatan, är det vi håller ett extra öga på.
Vi ska redan här påpeka att isoleringen ska ligga i laddaren. Inga telefoner är konstruerade för att ha isolering. Att det finns metalldetaljer på en iPhone behöver inte betyda att de är elektriskt förbundna med något, det kan vara ren prydnad. Liksom att telefoner med plasthöljen har uttag för hörlurar. Då skulle helt plötsligt även hörlurarna behöva vara isolerade. Det kan vara så att en telefon med plasthölje är säkrare i händelse av isolationsfel i en laddare än en telefon i metall, men det legitimerar aldrig en dålig laddare. Laddaren ska vara tillräckligt bra, helt enkelt.
Vi gör inte anspråk på att döma någon producent, vi är trots allt inte något testinstitut och testerna gör inte anspråk på att följa normerna. Det som var intressant att få svar på var om man med ett par musklick vid datorn och ett kontokort kan köpa en CE-märkt laddare som är farlig.
Vi köpte in ett antal laddare direkt från Kina via nätet som vi misstänkte var piratkopior, men som ändå benämndes med Apple, Ipad eller Iphone i någon form. Fem olika laddare fick vi ihop, plus en som hittat till Sverige på lite andra vägar men ändå misstänktes vara en piratladdare. Den låg i en bruten förpackning till en ny Ipad köpt utomlands och laddade inte med full styrka trots att den var märkt med tio watt (10 W). Den var helt omöjlig att skilja från ett original, hur noga vi än tittade.
Den svarta kondensatorn till vänster sitter mycket nära det stående motståndet. Svagaste punkten i denna laddare.
Vi letar efter fusk
Vi jämförde laddarna med en Ipad- och en Iphoneladdare från Apple och två laddare som vi köpte hos kedjor här hemma.
Det finns mycket att mäta och testa. Vi gjorde lite mer än att bara testa isoleringen. Mest för att skapa en bild av om man fuskat i någon ände.
Vi började mäta hur utspänningen såg ut och om det fanns fungerande överbelastningsskydd för överström.
Utmärkande för alla laddare köpta via nätet var att de har dålig spänningsreglering. På den sämsta laddaren fladdrar utspänningen från fem volt upp till sex volt. Piratladdaren för Ipad klarade sig däremot acceptabelt.
Inetsade tecken mitt i isolationsgatan som minskar det verkliga avståndet betydligt.
Det visade sig att alla piratladdare som var köpta på nätet hade överströmsskydd och att det slog på redan halvvägs till angiven effekt! Piratladdarna kan alltså inte leverera de fem respektive tio watt som de påstås göra.
Originalladdarna hade oklanderlig spänningsreglering utan överhörning av nätspänningens 50 Hz. Överströmsskyddet fungerade på annat sätt hos de äkta laddarna.
Den minsta piratladdaren led av ett högfrekvent brus som skapar svårigheter för ansluten elektronik. Det skulle kunna påverka pekskärmen eller batteriladdningen. Så ska det inte se ut! Av piratladdarna var det bara den som kom med Ipaden från Asien som hade bra prestanda.
En av piratladdarna kunde vi tyvärr inte testa, men det återkommer vi till.
Resultatet av överslag där avstånden är för korta.
1 000 gånger högre störningsnivåer
När vi testade EMC ut mot elnätet uppmättes cirka 1 000 gånger högre störnivåer med piratladdarna. Här utmärkte sig laddaren som följde med iPaden, den mätte precis lika uselt som de billiga laddarna.
Låt oss återgå till laddaren som vi inte kunde göra några mätningar på.
Den fullkomligt exploderade när vi satte in den i eluttaget. Testet av den slutade i en blixt, en knall och ett moln av illaluktande rök, samt fastbrända sotrester i eluttaget. Lyckligtvis slutade det bra denna gång.
Det katastrofala testet gjorde oss nyfikna och vi började undra vad som egentligen gömmer sig inuti en piratladdare.
Innehållet var i det närmaste chockerande. Mitt i kretskortet fanns isolationsgatan prydligt på plats, men mot kanten av kretskortet gick ledarna ihop och till slut låg de endast 0,8 millimeter från varandra. Det vill säga endast en tiondel av vårt önskemål på 5–8 millimeter.
Nästa upptäckt var att det inte fanns något överbelastningsskydd på ingången. Något hade gått fel med laddaren och det slutade med att transformatorns skyddande lack smälte, vilket betyder att värmeutvecklingen var flera hundra grader. Att inte ha något överströmsskydd (en säkring) i händelse av katastrofala fel skulle nog kunna betraktas som brandfarligt. Nu sprängdes en transistor i bitar och på så vis bröts strömmen.
Resterna av ett överslag mellan två lödningar. Överslaget har skett över en annan ledare. Följ ledaren till höger på vänsterkanten, där syns att den gröna skyddslacken inte är heltäckande. Om lacken inte hade täckt den nedre kanten vid överslaget hade det bara varit några tiondels millimeter mellan laddsladden och den livsfarliga spänningen i eluttaget.
Gav upp vid 110 volt
Den trasiga laddaren togs sedan till ett högspänningsprov. Isolationsprovaren slogs på och vid 110 volt gav den upp. Förväntan var att vid 1 000 volt skulle ett sprakande över 0,8-millimetersgapet kunna ses. Men så blev inte fallet, transformatorns lindningar hade brunnit ihop. Värmeutvecklingen när lacken smälte gjorde att ingångslindningen och utgångslindningen hade bränt ihop.
Om någon hållit i telefonen när laddaren stoppades in i eluttaget hade den personen blivit strömförande. Det är inte meningen att isoleringen ska skadas bara för att laddaren går sönder.
Denna laddare var prydligt försedd med ett CE-märke och såg ut som en iPhoneladdare.
Normalt testar man isoleringen med 3 500 volt och förväntar sig att produkten klarar det.
Det vita är ”isoleringsmössan” runt transformatorn som skapar isolation mot kringliggande elektronik. Tittar man noga syns texten 94V-0 på mönsterkortet, som betyder att det är flamskyddsklassat.
Vi var lite snällare och valde att sakta öka spänningen från 0 volt till 2 500 volt under 20 sekunder, och sedan stanna kvar där under 20 sekunder. Fördelen är att man hinner se vid vilken spänning något bryter igenom. Man kan även uppfatta ljud och eventuellt även visuella överslag.
Ingen av piratladdarna köpta över nätet klarade 2 500 volt. Den sämsta klarade 1 670 volt och den bästa 2 350 volt. Apples Iphoneladdare hade en läckström på runt 1uA vid 2 500 volt ett utmärkt resultat, Ipadladdaren nådde 2uA.
I en av piratladdarna kunde man se en tydlig ljusbåge rakt igenom plasthöljet – som om det suttit en blå lysdiod därinne.
En oroande egenskap som flera av piratladdarna uppvisade var att efter ett genomslag hade isoleringen i det närmaste försvunnit.
När vi avslutat mätningarna plockade vi isär ett par av piratladdarna. Det är ingen slump att de inte klarade isoleringstestet, det är genomgående undermåliga konstruktioner.
Till höger om ”mössan” sitter två gula sladdar, utgångarna från transformatorn som fått ett extra isoleringslager. ”Mössan” gör att de befinner sig på behörigt avstånd från transformatorn. Det är sådana detaljlösningar som ger elsäkerhet.
På de laddare som tappade isoleringen efter genomslag visade det sig att den så kallade Y-kondensatorn havererat. Det står klart och tydligt stämplat 1kV på komponenten i några av produkterna. Nu är det ett likspänningsvärde, vilket blir 709 volt för växelspänning.
Man kan förvänta sig att en sådan komponent tål ungefär det dubbla mot vad den är specificerad för, i alla fall under korta stunder. På en annan produkt användes en ytmonterad kondensator och det finns över huvud taget ingen komponent i den storleken som får användas för nätspänning.
Oskyddade komponenter
De som slog igenom först hade undermåliga isolationsavstånd. Det var nu oron satte in på allvar. Isolationsavstånden låg på 0,8–1,0 millimeter där överslag skett. Men i en av konstruktionerna hade överslaget skett rakt över en annan ledare. Och den ledaren hade som enda skydd den gröna lödlacken (plast), och på andra ställen på kortet var den lödlacken så tunn att den inte täckte ledarnas kanter.
I ett annat kretskort var isolationsgatan 0,3 millimeter. I en fuktig miljö hade katastrofen varit ett faktum. En av piratladdarna utmärkte sig dock med en prydlig isolationsgata på fyra millimeter, en annan hade ännu mer, men där hade någon skrivit dit kinesiska tecken med kretskortsetsning – tecknen leder ström, vilket kortade isolationsgatan!
Ett exempel på kvalitetskomponenter, till exempel tantalkondensatorer använts. De har betydligt längre livslängd än billigare typer av kondensatorer. Notera även hur man satt samman flera olika kretskort.
Vi plockade bort Y-kondensatorn på de laddare som fått överslag i den. Då upptäckte vi att nästa komponent som havererade (också före 2 500 volt) var transformatorn. Överslaget skedde från in- och utgångar via transformatorkärnan som ska leda magnetflödet. Efter att ha plockat isär transformatorerna kan vi bara konstatera att de inte har något att göra i denna typ av produkter.
Så även om en fyra millimeters isolationsgata fick oss att hoppfullt studera laddaren hjälpte det inte eftersom andra komponenter inte höll måttet. På laddaren med kinesiska tecken hade man i stället på andra sidan kortet totalt missat isoleringen mellan två komponenter. Komponentkropparna vilade nästan mot varandra.
Fusk med störningsfilter
Den enda piratladdare som klarade isolationsprovet vid 2 500 volt var den som kom med vår Ipad från Asien, den hade 13 gånger högre läckström än originalet.
Den dåliga spänningsregleringen fick också sin förklaring. Laddarna kör i princip fullt ut tills spänningen blir för hög, sedan stannar de en stund tills spänningen faller. Ungefär som termostaten i en ugn.
Samtliga produkter som vi köpte på nätet var fullkomligt befriade från både säkringar och störningsfilter.
Genomgående består laddarna av extremt billiga lösningar utförda med dåliga komponenter. Det finns över huvud taget inga kvalitetskomponenter i produkterna.
Att tillverkarna fuskat med störningsfilter och spänningsreglering är inte helt oväntat. Men att de fuskat så grovt med isoleringen var chockerande. Tillverkaren har inte ens försökt få till en bra produkt. Det tyder inte på något annat än att man aldrig haft en tanke på att slutprodukten ska vara säker.
När vi tittar på Iphoneladdaren i original märker vi för det första att laddaren är mycket svår att öppna, det går inte att öppna den utan att den förstörs.
Det sitter också närmare fem gånger fler komponenter i originalladdaren. Apple har valt komponenter av god kvalitet, till exempel kostsamma tantalkondensatorer på utgången. Det är en IC-krets som är hjärtat i lösningen. Omsorgen är stor när det gäller isolering. Det sitter en ”mössa” runt transformatorn så att den inte ska sitta för nära usb-kontakten. Man ser att trådarna i transformatorn har en extra isolering. Isolationsavstånden är så långa som man fått plats med. Det sitter ett avancerat nätfilter på ingången. Komponenterna som väger mycket är fastlimmade så att de inte ska vibrera loss. Bara en sådan skillnad som kvaliteten på själva mönsterkortet säger en del om ambitionsnivån, det har en märkning som indikerar flamskyddsklassning. Själva plasthöljet kring laddaren är också tjockare.
Rekommenderar Apples laddare
Efter att ha tittat runt bland de stora varuhuskedjorna fann vi att det var ganska magert med små usb-laddare. Flera rekommenderade faktiskt Apples laddare, även till andra produkter. Vi hittade dock en liten laddare som är ungefär lika stor som Iphoneladdaren och den presterade bra i de tester vi gjorde. Den hade fin utspänning, bra EMC-värde och isoleringen var nästan i Appleklass. På en annan stormarknad köpte vi en rund laddare. Den var lite billigare, men fick också bra mätvärden. Läckströmsvärdet var något högre men låg absolut inom rimlighetens gränser.
Här syns delar av det filter som gör att originalladdaren har mycket lägre störnivå mot elnätet än piratladdarna.
Ibland kommer det rapporter om att laddare börjar brinna och eftersom det finns så stora skillnader mellan piratladdare och original kan man förmodligen anta att det i oftast gäller piratladdare. Felen som kan uppstå med piratladdare är inte välartade, det är svårt att förstå hur man skulle kunna garantera brandskydd.
Originalladdaren har flamskyddat mönsterkort, den har komponenter med betydligt högre märkspänning, vilket betyder att den tål korta överspänningar på elnätet utan att gå sönder.
Originalladdaren har bättre materialval, bättre designmarginaler och säkrare konstruktionslösningar. Det går inte att ge några utfästelser men vi vågar hävda att risken för brand är mycket lägre med en originalladdare.
De bättre laddarna märker av om det blir överbelastning, till exempel om en laddsladd är skadad. Då stänger den av en liten stund innan den försöker återstarta. Enkla piratladdare kör på maximal effekt.
Slutsats
Testet visar med all önskvärd tydlighet att produkter som köps via nätet inte alltid är vad de utger sig för att vara.
Efter fem inköp av olika usb-laddare över nätet, som undantagslöst pendlar från undermåliga till livsfarliga, kan vi med facit i hand säga att det finns fog för försiktighet. De laddare vi testat är inte bara farliga utan fungerar också uselt.
Tyvärr är det inte helt enkelt att komma åt. Därför är det så viktigt att ta sig en funderare kring varifrån laddaren kommer och inte frestas att köpa en billig och tänka att ”är den dålig så slänger jag den”. Problemet är att när du upptäcker det kan det vara för sent.
Två laddare från stora svenska butikskedjor. De klarade sig relativt bra i testet.
Den lite bättre laddaren som kom med iPaden från Asien ser mycket bra ut och den är oerhört svår att skilja från original, men den lyckas inte ladda med full styrka och när man vet att den stör så mycket som den gör är det en klen tröst att den faktiskt passerade våra 2 500 volt.
Ambitionsnivån i konstruktionen av Apple-laddarna är ljusår högre. Vårt råd är att köpa laddare av kända märken via kända kanaler.
Så gjorde vi testet
Vi testade fem piratladdare från Kina som vi köpte via Ebay och en från en Ipad köpt utomlands som vi misstänkte var en piratladdare eftersom förpackningen var bruten. Vi valde laddare där utseendet var plagierat från Apples egna laddare. Som referens använde vi en Ipad- och en Iphoneladdare från Apple och två laddare som vi köpt i Sverige.
Vi började med att mäta hur utspänningen såg ut och om det fanns fungerande överbelastningsskydd för överström. Vi testade isoleringen för att se att elsäkerheten fungerade som den ska. Normalt ska CE-märkta produkter klara 3 500 volt. Vi valde att sakta öka spänningen från 0 volt till 2 500 volt under 20 sekunder och sedan stanna kvar där under 20 sekunder. Detta eftersom vi ville kunna se vid vilken spänning något bryter igenom och uppfatta ljud och eventuella visuella överslag.
Vi mätte även EMC ut mot elnätet för att kontrollera laddarnas eventuella störningsnivåer. När testerna var klara öppnade vi ett par av laddarna för att se hur komponenterna såg ut. Då mätte vi isolationsgatan i dem och jämförde komponenterna med dem i Apples egna laddare. Vi kontrollerade också kondensatorer och transformatorer och gjorde högspänningsprov med en isolationsprovare med och utan y-kondensator.
Ordlista
CE-märkning CE-märkta produkter ska uppfylla grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav som ställs i olika EU-direktiv. Märkningen tas fram av ett oberoende organ.
EMC Elektromagnetisk samexistens. Hur de elektroniska delar som finns i olika apparater påverkas och påverkar omgivningen genom elektromagnetisk strålning. Inom EU finns ett gemensamt EMC-direktiv som all elektronisk utrustning måste uppfylla.
Flamskydd Brandskydd av material, till exempel genom tillsats av substanser eller behandling av material.
IC-krets, Integrerad krets. Elektronisk krets där olika komponenter (transistorer, dioder, resistorer och kondensatorer) tillverkats i samma halvledarbricka, chips, och elektriskt förbundits direkt på brickans yta.
Isolation Att separera spänningsförande elektriska ledare så att de isoleras från omgivningen, inte ligger för nära varandra och se till inte omgivande material och hölje blir strömförande.
Isolationsgata Avståndet mellan de elektriska ledarna.
Kondensator Elektriska ledare och isolatorer som lagrar elektrisk laddning.
Läckström Oönskad elektrisk ström betingad av ofullkomlig eller tillfälligt försämrad elektrisk isolation.
Optokopplare Kallas även optoisolator, en anordning som består av en lysdiod och en fototransistor och som används för att elektriskt isolera kretsar från varandra.
ROHS EU-direktiv som begränsar användningen av vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektronikprodukter.
Tantalkondensator Elektrolytkondensator vars anod består av tantal, som har hög värmetålighet.
Transformator Apparat för överföring av växelströmseffekt samt förändring av nivåer på spänning och ström.
Y-kondensator Jordad kondensator.
Överhörning Oönskad signal från en annan kanal vid överföring. Till exempel att höra delar av ett annat samtal i en telefon.
Överströmsskydd/Överbelastningsskydd Skydd som bryter kortslutningsström och överbelastningsström.