Allt började på Facebook. Kjell hade hittat en länk till en dejtingsida och han blev nyfiken och klickade sig vidare.
– Genom dejtingsidan började jag prata med ett tiotal kvinnor via Skype, berättar Kjell för Lajka.
Kjell, som egentligen heter något annat, är i 55-årsåldern och bor i en liten ort i norra Sverige. När han pratade med en av kvinnorna bad hon att han skulle skaffa en webbkamera till datorn, vilket han också gjorde.
Det var sent på natten och Kjell satt i bara underkläder framför kameran när kvinnan bad honom posera för henne.
– Det var sent och jag tyckte inte att det spelade någon roll, jag visade aldrig ansiktet. Men egentligen skulle jag bara stängt ned, säger han och låter väldigt skamsen och ångerfull.
Personen som han chattade med bad sedan om pengar, som denne påstod skulle gå till avgiften för sin fars begravning. När Kjell tvekade ändrades tonen. Kvinnan hotade med att om han inte betalade så skulle filmen på honom framför webb-kameran läggas ut på Facebook och visas upp för vänner och bekanta.
– Jag hade ett trettiotal vänner på Facebook och ville inte att alla skulle få se det där, säger Kjell bedrövat.
En man från Filippinerna
Till slut gick han med på att föra över pengarna via Western Union, och mottagaren visade sig då vara en man i Filippinerna. Efter det kom fler förfrågningar om mer pengar.
Nästa gång påstods pengarna vara till för att finansiera kläder till utpressarens småsyskon.
– 1 500 svenska kronor ville han ha, men jag sa att jag inte har råd att betala hyran i så fall, så jag betalade bara 600 kronor.
Efter ett tag ville personen återigen ha mer pengar, sammanlagt 7 500 kronor, men då valde Kjell att i stället stänga av datorn och att inte logga in på Skype igen.
Och Kjell är långt ifrån ensam. Antalet fall av utpressning på nätet har ökat kraftigt de senaste åren.– Internet är en tacksam arena att utpressa på. Det är hyggligt lätt att vara anonym och det går fort att hitta många brottsoffer, säger Björn Sellström, kommissarie på Rikskriminalens it-brotts-rotel.
Bara under fjolåret kom det in över 5 000 anmälningar till polisen om utpressning, enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet. Det vanligaste motivet är förstås ekonomiskt, men när det gäller utpressning via internet handlar det inte alltid om pengar. Det är även vanligt att motivet är hämnd. En pojkvän vill kanske hämnas på sin före detta flickvän genom att lägga ut sexuella bilder på nätet.
Mörkertalet är stort
Vad gäller internetbaserade utpressningsförsök är utövarna oftast män och offren kvinnor. Samtidigt tros mörkertalet enligt polisen vara stort och många utpressningsförsök anmäls inte. Att fler kvinnor än män anmäler utpressning via internet kan ha att göra med vilken roll som offret själv har, menar Björn Sellström.
Exemplet där killen hotar med att lägga ut bilder på parets sexliv sedan förhållandet tagit slut kan vara lättare att anmäla än när en man blir utpressad av kvinnor som han har haft kontakt med framför webbkameran.
– Då är det kanske inte lika självklart att vända sig till polisen, mannen är nog inte jättesugen på att anmäla det, säger Björn Sellström.
Få av de utpressningsförsök som ändå anmäls till polisen leder till att brotten klaras upp. Under första halvåret 2013 blev bara 15 procent uppklarade av polisen.
– Polisen är oorganiserade när det gäller den här typen av brottslighet. Det finns ingen bra nationell struktur för hur internetrelaterad brottslighet ska bekämpas, säger Björn Sellström.
Nästa år väntar dock en omorganisation av polisen och då hoppas han på en tydligare struktur.
– Ett nationellt it-brottscenter vore på sin plats, liknande det man har hos Europol, det europeiska polissamarbetet.
För Kjells del slutade kvällen framför webbkameran med att han trots allt valde att polisanmäla utpressningen, men polisen gav inga större förhoppningar om att brottet kommer att klaras upp.
– ”Du har blivit blåst. Du ska aldrig betala någonting” sade de åt mig, så där gjorde jag ju fel, säger Kjell.
Fallet läggs ned
Polisen sade att de inte kan göra så mycket och att fallet troligen kommer bli nedlagt, eftersom det nästan är omöjligt för dem att kunna hitta bedragaren som befinner sig utomlands.
– Jag önskar att jag hade ringt till någon från första början, till polisen, så kanske det hela hade slutat på en gång.
Så skyddar du dig – och dina barn
I takt med att allt fler sociala kontakter sker över nätet begås också fler brott här. För att skydda sig mot utpressningsförsök finns det några enkla saker att tänka på.
– De kommunikationsmöjligheter vi har på internet ska vi använda, men däremot är det viktigt att hela tiden fundera på vad det är för information om dig själv du delar med dig av. Vad det är för bilder du använder och hur de kan användas mot dig. Man måste fundera på vem man skriver med, säger Björn Sellström på Rikskriminalens it-brottsrotel.
För att förhindra att barn och ungdomar hamnar i situationer där de riskerar att bli utsatta för internetutpressning gäller det att ha en dialog med sina barn om hur de använder internet och olika tjänster, menar han:
– Rädslan för det här skapar ett incitament till begränsningar och förbud för barnen.
Det finns föräldrar som förbjuder barnen att till exempel chatta när de väl har blivit offer för olika saker. Björn Sellström menar att det är att skuldbelägga offret och jämför med att flytta på den som har blivit mobbad istället för att flytta på den som mobbar.
– Den som redan har blivit drabbad blir ju då dubbelt drabbad.
Dag Öhrlund, journalist och författare till
boken ”Skydda ditt barn på internet”, säger att det är viktigt att tidigt visa intresse för sina barns internetaktiviteter för att kunna föra en bra dialog om hur de använder nätet.– Föräldrarna måste ta ansvar. Jag har själv två tonårstjejer och sedan de var små har vi pratat om det här lugnt och stilla varje dag vid matbordet. När de har råkat ut för något har de omedelbart kommit springande och sagt ”mamma, pappa, titta på det här, något är konstigt”.
Dag Öhrlund efterlyser också bättre undervisning kring internet i skolorna.
– Jag skulle vilja ha in ett ämne som heter internetkunskap från år ett i skolan, där man dels lär barnen fördelarna med internet, dels lär dem allt ifrån hur viktigt det är med källkritik till just det här med att lagt kort ligger.
Om du lägger du ut något på internet kan du nämligen inte ta bort det efteråt.
– Lägger du ut en bild och sedan tar bort den samma dag så är skadan ändå redan skedd, säger Dag Öhrlund.
Huvudregeln är att man inte ska säga något till någon eller göra något på internet som man inte skulle säga eller göra ansikte mot ansikte.
– Om någon i rånarmask kom fram på gatan och sa åt dig att klä av dig och be att få ta några bilder så skulle ju ingen göra det. Det borde vara samma sak på internet, du har ju ingen aning om vem som gömmer sig bakom användarnamnet du chattar med.
Undvik tveksamma sajter
För att undvika utpressning och andra former av bedrägerier så bör man inte heller klicka på mejl som kommer från någon okänd.
– Låt bli att besöka tveksamma sajter av olika slag och att klicka på konstiga reklambanners. Det gamla hederliga rådet att om något låter för bra för att vara sant så är det säkert det. Att skydda sig mot utpressning handlar i grund och botten om sunt förnuft och om att inte försätta sig i situationer där man kan råka illa ut, understryker Dag Öhrlund.
– Det handlar om att man får tjata om vad som gäller och hur man bör och inte bör bete sig. Folk utsätter sig för saker på nätet som de aldrig skulle utsätta sig för i verkliga livet.
5 vanligaste formerna av internetutpressning
I Brottsförebyggande rådets rapport ”Utpressning i Sverige” framgår att det finns fem olika vanliga kategorier bland anmälda försök till internetutpressning:
■ Den vanligaste formen av internetutpressning är relaterad till sexuell posering, där nakenbilder eller liknande används för utpressningen.
■ En annan vanlig form är att den utsatte har besökt hemsidor eller forum med känsligt innehåll som annonser för sex eller strippshower via webb-kamera. Utövaren hotar då med att avslöja besöken för vänner eller familj. De kan också hota med att göra en polisanmälan om den utsatte har försökt få sexuell kontakt med minderåriga.
■ Utpressning via nätet förekommer också i anslutning till köp- och säljsajter, där det främst rör sig om hot om våld i samband med tvister kring köpen.
■ Datorintrång handlar om att den utsatte har fått sina inloggningsuppgifter på nätet kapade. För att återfå kontrollen över tjänsterna krävs den utsatte på pengar.
■ Även så kallade Nigeriabrev förekommer när det gäller internetbaserade utpressningsförsök. Ofta handlar det då om en uppdiktad historia där offret kontaktas av någon som påstår sig ha blivit anlitad för att ta livet av personen och erbjuder sig att avstå från uppdraget i utbyte mot pengar.